Shoppat..
Handlade inte så mycke men strumpor, ett par byxor från H&M till kiddo, en halsduk/scarf och sen massa mat på jobbet..
Inte sådär värst intressant..
Men de va skönt att komma ut på sin lediga dag, umgås med nån & inte ha några direkta måsten! :)
Till "Linda" som kommenterat en del i bloggen:
Du verkar inte så insatt.. men NEJ "pappan" är inte på nåt sätt farlig, de är en bra kille egentligen annars hade jag förmodligen aldrig hamnat i den situationen jag är i..
Däremot har vi inte pratats vid på flera månader och de är HANS VAL! Inte mitt, jag gav honom tiden till ultraljudet och gett honom möjligheten att vara delaktig men HAN VILLE INTE, jag har inte stängt honom ute på nåt sätt, utan jag har bara respekterat de han sagt eftersom jag inte kan TVINGA på honom en roll som pappa!
Och sålänge man inte ens kan prata med varandra mellan två "vuxna" utan att de måste förmedlas via en person på familjerätten så känns de inte som om han är riktigt den jag behöver som trygghet vid min sida som du nämner att man behöver! Då har jag nog bättre personer i min omgivning som är villiga att stötta mig och de uppskattar jag!
Förövrigt vill inte han vara den stöttande personen i mitt liv eftersom han är ARG på mig..
Sen så kan jag säga att visst, de vore egoistiskt om jag stog emellan pappan & barnet, alla barn vill väl ha sina föräldrar..
Men nu äre ju så att de bara är vad han sagt att han funderar på till hon på familjerätten, då han samtidigt sagt att sin 7 månaders långa utlandsresa blivit inställd.. Vilket enligt andra INTE ÄR SANT! Så jag vet ju inte hur de ligger till med den saken.. kan va bullshit allting..
De finns många personliga yttranden och betéenden bakom min tanke kring detta vilket jag inte nämner i bloggen för de har inte alla med att göra..sen kan du tycka att jag är omogen, hade du känt mig och träffat mig personligen hade jag kunna tagit åt mig av din åsikt men nu känns de faktiskt som om de kvittar!
Och självklart känner inte pappan samma sak som mamman när barnet ligger i magen, men kanske nånstans när pappan ser på ultraljud att de faktiskt finns en bebis, och känner sparkar på magen osv så tror jag att dom ändå känner att de är en upplevelse och dom vet att de faktiskt är DERAS barn! "pappan" i dehär fallet har inte sett ens en bild från ultraljudet, vet inte ens när barnet ska födas, och har aldrig ens SETT min mage (joo innan jag hade gravidmage)..
Jag tror du själv fattar lite av min poäng..
Sen får du gärna tvivla på att jag klarar av att ta hand om MITT barn, men jag kan säga att jag prioriterar allt för barnet, jag har inte ens en heltidstjänst utan en tjänst på 64% och jag flyttade ensam till en trea helt utan ekomonisk hjälp för att barnet ska kunna få ha ett eget rum och lägger undan pengar varje månad till bebisen istället för att lägga dom på mig själv eller nöjjen! Detta är MER än många andra 20-åringar skulle klara av!
Tycker du att de också är omoget och egoistiskt tänkande eller?! Du kan ju försöka se dom bra sakerna också istället för att bara klanka ner på allt du tycker är dåligt! De är MIN blogg där jag skriver MINA åsikter om saker och ting, hur nu mina åsikter kan avgöra om jag är en bra eller dålig förälder fattar jag inte ens hur de hör ihop riktigt men?
Jag trodde de va betéendet och handlingar i vardagen som va avgörande.. och som du själv skrev, jag är inte mer än människa!
Du ska få en bebis ..resten spelar inte roll..din kärlek räcker längst o mest! Så de så.!!!:P
Hoppas allt går bra, följ dina känslor när d gäller Han, Han är inte värd att ens kallas "pappan" i din blogg.. Tycker för övrigt att du kan skicka en ny bild... helt sjukt att ja inte träffa dej än... måste ju som sagt göra d innan ja åker till thailand 16 nov.. är ju bort i 4 veckor, o sen är d BF för din del... hihi!!! Jippi!!
Har ALDRIG sagt att du inte kan ta hand om ditt barn eller vill barnet det bästa. Jag skrev att det är såklart att du gör allt du kan för ditt barn. Sen tycker inte jag att det är ngn uppoffring att spara pengar osv, det gör ju alla som skaffar barn.
Det jag valde att kommentera var att du skrev att "pappan" ev ville ha kontakt om han får se svart på vitt att han är pappa. Då skrev du aldrig att det ska få hända, det tyckte jag lät omoget.
Egen vårdnad hit och dit, tycker jag oxå att du ska ha. Men du bör ge pappan en ärlig chans att få vara pappa, för barnets skull! Ang att han kanske inte visat intresse tidigare, kanske beror på att han vart chockad.
Du har omformulerat allt jag skrivit och sedan ställt dej i försvars ställning vilket du inte behöver. Du gör ju det du känner är bäst, men gav dej en tankeställare kanske...
Du det är ditt val som spelar roll och sen om folk vill ge dig "tankeställera" hit och dit skit i dom, du har valt din väg och du är jätte jätte duktig att spara pengar det är INTE alls många föräldrar som väntar barn som gör utan dom köper massa massa innan och spenderar alla pengar för att köpa allt som ska hinnas köpa, men du har gjort både och !
Det där med "pappan" tycker inte heller att det är värt att säga pappa just nu, han är en stor skit i det här sammanhanget och han har ditt telenr eller så kan han fixa det så svårt är det inte !
Hoppas han ändrar sig för situationen blir inte annorlunda ! Och du har gjort allt du kan och sagt att han behöver inte medverka och vara tillsammans för det osv... Du kan verkligen inte göra mer nu !
Hoppas heljen har varit bra för er ! (Lilla magen och du) :)
KRam
Det var så lite ! :)
Jo vi hittade lite strumpor faktiskt, men inte så mycket mer .. :D Men skojj att träffa lite folk :)
KRam
Har man en blogg så får man lite räkna med att andra personer som läser bloggen har åsikter. Å skriver man ut privata saker så självklart kommer de finnas någon som stör sig eller inte tycker som än själv. Nu vet inte jag vad den här Linda skrivit men det är väl bara att slå dövörat till om personen ifråga inte är en betydelsefull person som bara vill dig väl :) Jag tror du kommer fixa det här galant, stå på dig. Klart det kommer bli kämpigt och att det inte är kul att du hamnat i en situation som ensamstående mamma. Men hur många finns det inte där ute som är i samma sits? Finns förmodligen otroligt mycket stöd från olika håll! Ha en fin dag.
jag tror inte att mamman i det här fallet skulle sätta sig emot till att barnet ska få träffa sin far. hon har hela tiden gett pappan chanser att vara delaktig, trots att hon egentligen borde skita i honom efter det han gjort/sagt. och det som de hans närhet också har sagt. även om han var chockad så måste man ta tag i situationen, och göra det bästa av den. och inte säga att man aldrig vill veta av barnet. hur chockad man än är! men om han nu har börjat tänka efter, kanske han borde prata själv med mamman. för efter allt hon fått göra själv, och efter allt som har hänt, kan jag tycka att han är skylldig henne det. så att mamman kan känna jaha, nu passar det, och blir förbannad. är det så konstigt? hur många skulle inte känna så? efter allt, och nu passar det? var förbannad, och var arg. så får vi hoppas på att han en gång kommer krypande, säger förlåt och lovar att ta sitt ansvar och hjälpa dig igenom det här. och då står du där, som den bra mamman du kommer att bli, och förlåter honom...
Hej Elin!
Hoppas allt är bra med dig och att du trivs i ditt nya hem.
Kände bara att jag ville tycka till lite om det jag nyss läst.
Jag har INTE på något sätt följt det som skrivits tidigare i din Blogg från denna "Linda" om detta med ansvar, mognad, mammans och pappans rätt och skyldighet osv så jag kan inte säga så mycket om det.
Men jag kände att jag ville kommentera det och samtidigt påtala det och det är min åsikt och inget annat..
Och det är detta med pappa och mamma.
Mamma och pappa kan vem som helts bli. Ung som gammal, smart som dum, snygg som ful, villig och ovillig men till saken hör är ju den att....
Det är ju egentligen BARA ett "extra namn". Ett namn som man får när det kommer ett barn till familjen.
MEN förälder är något man kan bli. Det är bara det att man faktiskt måste förtjäna att få kalla sig det. Något som man får jobba sig till, något som man inte kan kallas för om man inte finns med och tar ansvar och gör sitt bästa och allt i sin makt för att göra det bästa för det lilla livet.
Vad som sedan är rätt och fel...?? Det är endast i betraktarens öga.
Jag är övertygad om att du kommer att gära ditt bästa för att bli en bra förälder och att du kommer att lyckas med det.
Det har du sannerligen visat prov på redan.. och då jag vet ändå inte allt.
KRAM på dig Elin, stå på dig och ta hand om dig och din goa mage.
//Bettan
Elin, du ska inte bry dig om folk. Vet att du gett "pappan" otaliga chanser att vara en del av det här underbara.
Ja, vi har valt ett namn nu =) han ska få namnet Elias Ferninand Ignacio. Eventullt bara Elias Ignacio..vi får se =) du då? =)
Elin, stå på dig! Strunta blankt i vad människor som inte är i din sits går på dig. Det är bara du som vet vad som är bra för ditt barn! KRAM!
Orka bry sej då??
Elin är en underbar person, hon kommer bli en super mamma det är jag övertygad om! =) Och som sagt... hon hindrar inte "pappan" från att ha kontakt med barnet, vad skulle hon tjäna på det? Ni som inte känner henne borde inte yttra er. Iofs känner jag henne inte JÄTTE väl själv heller men det lilla jag vet kan ja säga att jag tvivlar inte på denna männniska! Tusen Kramar till Elin!
