Allvaret har inte ens börjat..
Jag kan inte hantera den psykiska pressen, och den psykiska ångesten..
De finns EGENTLIGEN ingenting i vardagen som pressar mig mer nu än innan graviditeten, de finns EGENTLIGEN inte nån större grej att ha ångest över... Egentligen... Men just nu känns ALLT..som en endaste stor press, varje natt jag vaknar så hinner jag knappt vakna innan tankarna sätter sig i arbete med en negativ tankeverksamhet vilket genast gör de svårt att somna om.. Varje gång alarmet ringer, så känner jag hur jag verkligen inte vill gå upp & åka till jobbet...
Ibland så tänker jag att, faan.. Undra om man skulle skita i allt.. Skita i jobbet, skita i alla nära,skita i allt vad spara innebär & bara ta sina sparade pengar & sticka nånstans utan nåt vidare mål, utan nån press, utan att folk frågar hur de är när dom ändå redan vet svaret.. (då tänker jag ju såklart på vad som skulle kännas bra för stunden, men eftersom jag inte bara har mig själv att tänka på, utan måste tänka lite längre så är såna saker omöjligt att göra)
Ja jag har kanske ordning på den praktiska biten, vad som krävs för att ha ett barn..
Men vad hjälper de när psyket är helt åt helvete och de känns som att man har tappat uppfattningen om vad som egentligen är viktigt och inte?
Jag tål inte att höra er säga " Sluta tänk på de & de för att..du tappar fokus från vad som är viktigt!"
Eller som andra säger " Du måste släppa de för att bebis är de enda som är viktigt just nu!"
Vet ni? Jag har fattat er poäng!!!! MEN DE HJÄLPS INTE!!
De kanske är lätt för er att sitta & säga, men inte alls möjligt för mig att genomföra..
Jag har kännt såhär under en längre tid & de är inget tillfälligt har jag kommit fram till..
Däremot har jag intalat mig att jag känner såhär pga pressen, pressen för att hitta lägenhet, pressen inför flytten, pressen inför att få in alla papper till försäkringskassan, pressen att få kontakt & komma nånstans med familjerätten, pressen inför tex flyttstäd osv,osv..BULLSHIT!
Nu är allt det ovan nämnda och en hel del till AVKLARAT...
Men mår jag NÅT SOM HELLST bättre?
Så jag tänker befinna mig här hemma..och jag vill inte ha besök! Och jag vill inte att ni ringer mig, eller skickar sms..
Jag vill bara vara ensam & ostörd..
Godnatt...
Nä du älskade lilla gumman nu måste jag bli arg på dig och det händer inte ofta..!
Sluta tyck så synd om dig och häng inte upp livet på ett gammalt ex som sårat dig, Jag tror att det är relationen som ni hade innan allt blev skit som du vill ha, tryggheten och egentligen inte killen i sig. . .
Du är trött på familj och vänner men tänker du någon gång på att vi alltid går och är oroliga och bekymmrade för dig, över hur du mår och hur det går för dig. Du kanske tycker att vi ska skita i dig men älskar man sin familj så fungerar det inte så.
Nä ryck upp dig och hör av dig när det passar dig!
We love you anyway!
Hej Hjärtat
ohh när jag läser ditt inläg får jag så ont i hjärtat när jag ser hur dålig o ensamt du mår (
Vet och förstår mer än du tror om hur du mår inombords
Måde jätte dåligt i sjätte månaden när jag väntade din moster, låst in mig o pratat med ingen i 3 dagar sen bliv jag förbannat på mig själv
Man Måste Prioritera barnet i magen, oavset hur dåligt eller hur manga bekymer man har,
mår mamman dålig mår barnet dåligt o det kan påverka barnets utvekling hela livet om man låter sin egen bekymer oro ta överhand förlänge,
du måste liksom jag ryker upp dig hjärta o
(även om du e trott på att höra det) tänk på att försöka ha positiva tanker o sätt barnet i första hand, känn glädje att du snart har ett underbar lite barn i din famn,
Oroa dig inte förmycket på framtiden allt löser sig ändå, och vi är många som vill hjälpa till med lillen :=)
Du har många omkring dig, din mamma resten av familjen o vänner som älskar dig o vill dig väl stäng inte ut oss älskling vi behöver dig lika mycket som du behöver oss.
vi är mycket "likt" du o jag=)
Tro på dig själv igen Elin du har ett innre styrka ta fram den nu o säg " nu får det vara nog" vi klara oss
Älskar dig och är mycket stolt över dig
hör av dig
sänder en varm kram och mycket positiv energie till er båda, mormor
=( vet inte vad ja ska säga för o koplettera moster o mormor... de va väl valda ord... du finner oss när du behöver, ta din tid. men tveka aldrig att höra av dig om du vill nått, eller behöver nått! Kramar
Elin, du verkar vara en väldigt stark tjej som är fantastisk på alla sätt och vis. Alla har rätt att må dåligt, om man inte gör det hur ska man då lära sig om livet? Du kommer klara detta utmärkt, vi sitter i samma båt du och jag, vi klarar detta. Du kommer bli en supermamma och ni kommer ha det så himla bra. Har följt dig länge nu och jag tvivlar inte på att din bebis kommer ha det kanon tillsammans med bara dig. Att pappan inte vill, det är hans förlust inte er. Pressen lägger sig, försök bara tänka positivt. Tänk på dig och bebisen, ingen annan. Det är ni mot världen!
